Fredrik Reinfeldt inledningstalar på seminarium om bedrägerier mot äldre

Trygghetskommissionens ordförande Fredrik Reinfeldt inledningstalar på ett seminarium den 22 oktober om bedrägeribrott mot äldre ”Vilseledd och lurad – vad gör jag nu?”. Seminariet anordnas av Polisen, Brottsofferjouren, PRO och SPF Seniorerna.

Seminariet är redan fullbokat men här är Inbjudan för seminariet

Här kan du ladda ner rapporten

Publicerat i Kalendarium

Fredrik Reinfeldt invigningstalar på säkerhetsbranschens mässa i Älvsjö

Fredrik Reinfeldt invigningstalar på säkerhetsbranschens mässa i Älvsjö den 23 oktober om Trygghetskommissionens rapport ”Aktivera samhället mot livskvalitetsbrott”.

Läs mer om mässan

Hämta rapporten här

 

Publicerat i Kalendarium

Fredrik Reinfeldt presenterar rapporten Aktivera samhället mot livskvalitetsbrott

19 september

Trygghetskommissionens ordförande Fredrik Reinfeldt presenterar rapporten Aktivera samhället mot livskvalitetsbrott på ett frukostseminarium anordnat av Stiftelsen Tryggare Sverige och City i Samverkan. Övriga deltagare är stadsutvecklingschefen Helena Olsson (Fastighetsägarna), VD Per Eriksson (City i Samverkan), VD Andrew Spry (Tempest Security) och stadsdelsdirektör Susanna Halldin (Norrmalms stadsdelsförvaltning). Trygghetskommissionen tillsattes av Svensk Försäkring i juni 2017.

Läs mer om seminariet:

https://tryggaresverige.org/aktivera-samhallet?instance_id=11

Läs rapporten Aktivera samhället mot livskvalitetsbrott

Aktivera samhället mot livskvalitetsbrott (pdf)

Publicerat i Kalendarium

Fredrik Reinfeldt intervjuad av Aftonbladet – Så ska kriminella gängen knäckas

Trygghetskommissionens ordförande Fredrik Reinfeldt blev intervjuad av Aftonbladet kring gängkriminalitet. Läs artikeln här: https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/xRv9dB/reinfeldts-nya-losning-sa-ska-kriminella-gangen-knackas

Publicerat i Uncategorized

Trygghetskommissionens seminarium i Almedalen 2018

Hur ökar vi tryggheten i utsatta områden?

Trygghetskommissionen har nyligen i en första rapport lämnat konkreta förslag på vad som bör göras för att vända trenden med ökad vardagsbrottslighet och ökad otrygghet i samhället. Trygghetskommissionen menar att polisen inte ensam klarar av att bedriva det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete som krävs för att skapa ett tryggare samhälle. Mer kraft behöver läggas på situationell brottsprevention. För detta måste många olika aktörer aktiveras, såväl kommuner och andra offentliga aktörer som privata intressenter, t.ex. fastighetsägare, affärsidkare, försäkringsbransch och ideella krafter. Trygghetskommissionen föreslår en modell kallad ”Affärs- och medborgarplatser” (AMP) inspirerad av det amerikanska konceptet Business Improvement Districts (BID) för att skapa en levande, attraktiv samhällsmiljö där människor vill uppehålla sig och de kriminella krafterna trängs undan.

Medverkande:
  • Fredrik Reinfeldt, Trygghetskommissionen
  • Willy Silberstein, moderator
  • Mats Galvenius, vd, Larmtjanst
  • Per Geijer, Svensk Handel
  • Boel Godner, Södertälje kommun
  • Rikard Silverfur, Fastighetsägarna
  • Manne Gerell, krimonolog, Malmö Universitet
  • Morgan Johansson, justitieminister, Socialdemokraterna
  • Roger Haddad, rättspolitisk talesperson, Liberalerna
  • Ulf Johansson, regionpolischef Stockholm, Polisen

Tid: Onsdagen den 4 juli kl 13.30 -14.35

Plats: Lokal Lojsta, Wisby Congress

Moderator: Willy Silberstein

Almedalsguiden

Publicerat i Uncategorized

Debatt: Så blir de utsatta områdena tryggare

Många svenskar upplever otrygghet när de vistas i offentliga miljöer. Så länge samhället inte arbetar mot samtliga orsaker bakom otryggheten är det inte heller realistiskt att förvänta sig att otryggheten minskar, skriver Trygghetskommissionens ordförande Fredrik Reinfeldt.

Brottsligheten och känslan av otrygghet är en av de frågor som oroar människor allra mest. Sensationella brott och rubriker i all ära, men för människors trygghet har enklare brott, som skadegörelse, klotter och fortkörningar, en underskattad betydelse. Även rena ordningsstörningar ökar otryggheten; stökiga ungdomsgäng i tunnelbanan eller på torget, buskörningar på trottoaren med mera.

Så varför fungerar inte brottsbekämpningen i Sverige för enklare brott och ordningsstörningar? Varför är människor oroliga och känner sig otrygga på allmänna platser? Och viktigast av allt, vad kan vi göra åt detta? Branschorganisationen Svensk Försäkring har tillsatt en Trygghetskommission som jag har fått leda, för att svara på frågan och föreslå åtgärder.

Vår kommission benämner dessa brott och ordningsstörningar som livskvalitetsbrott och konstaterar att merparten av dem är sådana som polisen knappast ägnar sig åt i dag. Så länge samhället inte arbetar mot samtliga orsaker bakom otryggheten är det inte heller realistiskt att förvänta sig att otryggheten minskar.

Trygghetskommissionens två viktigaste slutsatser är att en stor del av dessa livskvalitetsbrott inte åtgärdas eftersom svensk polis prioriterar brott med högt straffvärde och att Sverige under generationer förlitat sin kriminologiska doktrin på social brottsprevention.

I vårt arbete har vi tagit del av forskning och erfarenheter som visar att det går att förändra områden, från platser där medborgarna misströstar och brottsligheten styr, till att börja bygga upp tillit och förtroende så att medborgarna kan återta området för att till slut nå målet; en plats där det är lugnt och tryggt. Nyckeln är att inte bortse från små brott och ordningsstörningar. Om dessa lämnas utan åtgärd, ingen lagar lampor som går sönder eller håller rent från klotter och skadegörelse, drar medborgarna slutsatsen att ingen har kontroll över området. Då växer otryggheten. På små brott följer fler små brott och till sist grövre brottslighet.

Brott kan förhindras genom att arbeta mer genomtänkt med de platser där brott ofta begås, och där höja trösklarna för möjligheten att begå brott. Vårt förslag för att möjliggöra detta är att inrätta särskilda AMP, en Affärs- och Medborgarplats, där det är möjligt över hela landet.

En AMP är en geografiskt avgränsad del av det offentliga rummet, en park, ett torg eller en gata. Där en AMP inrättas ger kommunen mandat och förfoganderätt till själva AMP att sköta och levandegöra den plats som den givits ansvar för.

I förkortningen står A för att bejaka kommersiella drivkrafter och inkludera privata intressenter. De fastighetsägare som omgärdar AMP-ytan ska vara med och finansiera och ta aktiv del i skötseln av platsen, vilket i slutändan leder till högre fastighetsvärden och bättre hyresintäkter. Näringsidkarna är centrala för att öppna butiker som drar till sig kunder och för att människor ska kunna köpa något att äta och dricka.

M står för Medborgare och slår fast allas tillgång till det offentliga rummet. Till denna plats är alla välkomna, utan avgifter och sortering. Ska det bli verklighet ska platsen göras intressant och välkomnande för gammal såväl som ung, män som kvinnor. I ett AMP styr inga skräniga ungdomsgäng eller kriminella över vem som kan komma dit.

P i AMP står för plats, efter det amerikanska placemaking, och handlar om hur man skapar och upprätthåller en plats dit människor vill komma och väljer att stanna kvar. Det är AMP- samarbetet som ansvarar för att platsen ska vara snygg och ren. En så enkel sak som tömda papperskorgar som inte drar till sig råttor är av stor betydelse och kräver engagemang från de som ansvarar för AMP. Det ska finnas anställd personal med ansvar för säkerheten. Människor ska få tillgång till stolar och bord som kan flyttas runt, i stället för de bänkar eller de ibland märkliga designexperiment som i dag ställs ut men inte är anpassade för människors närvaro och umgänge.

På en AMP finns möjlighet att äta och dricka, och det finns tillgång till bemannade toaletter som är så fräscha att de kan användas av både kvinnor och män och därtill av föräldrar med små barn som kan tänka sig att byta blöjor där.

En AMP ska erbjuda aktiviteter för alla som söker sig till platsen. Det ska kontinuerligt följas upp att aktiviteterna är genderbalanserade. AMP ska finnas året om och därför anpassa platsen och aktiviteterna till såväl kalla som varma delar av året. Platsen utformas med välskött växtlighet som anpassas efter årstiderna. När AMP inrättas på flera platser runt om i Sverige kommer brottslighetens strukturer att ge vika, många av de brott och ordningsstörningar som i dag begås kommer att upphöra. Det visar det mest kända exemplet i världen, New York, men också svenska erfarenheter från Gårdsten i Göteborg.

Det vore intressant att som ett första AMP börja med Sergels torg i Stockholm. Det skulle äntligen förvandla denna stenöken och otrygga plats oftast befolkad av narkotikalangare och kriminella till en trygg och behaglig plats att vara på, levande med folk som sitter och äter och samtalar. Där det pågår aktiviteter för kvinnor och män, stora som små och där det alltid är helt och rent. Näringsidkare tillåts erbjuda mat, dryck och shopping till de som väljer att komma dit. Sergels torg kan bli en plats som drar till sig människor, i stället för att se dem skyndsamt passera.

En AMP fungerar i såväl citycentra som i utsatta förorter, även om arbetsmetoden måste anpassas. I utsatta områden betyder fastighetsägarna särskilt mycket, och då ofta de kommunala bostadsföretagen.

Vi föreslår att:

* Försäkringsbranschen tillsammans med andra privata intressenter samt ett par offentliga institutioner i form av en pilotkommun och lämplig statlig myndighet går samman för att inrätta och finansiera ett kunskapscenter. Centret behövs för att stödja och uppmuntra tillkomsten av AMP. Det behövs juridisk kompetens för att utforma mandatet och eventkunskap för att levandegöra AMP-platserna.

* Vi efterlyser pilotkommuner, i utsatta område liksom i city, som räcker upp handen och vill pröva AMP. Många städer i Sverige är centrerade kring stora torg, såsom Kalmar, Borås och Umeå förutom våra tre största städer. Räck upp handen!

* AMP-arbetet måste följas upp med forskning som ger evidens och inser att varje plats där AMP verkar är unik.

Låt medborgarna förfoga över det offentliga rummet genom att göra det attraktivt för dem. Det kommer att leda till minskad brottslighet och färre ordningsstörningar.

Fredrik Reinfeldt, ordförande, Trygghetskommissionen, före detta statsminister

Dagens Industri debatt 28 juni 2018

Publicerat i Uncategorized

Fredrik Reinfeldt besökte Järvaveckan

Järvaveckan 2

Fredrik Reinfeldt besökte Politikerveckan i Järva och presenterade slutsatser av Trygghetskommissionens rapport.

https://www.tv4play.se/program/nyheterna/10018038

Publicerat i Uncategorized