Fredrik Reinfeldt presenterar rapporten Aktivera samhället mot livskvalitetsbrott

19 september

Trygghetskommissionens ordförande Fredrik Reinfeldt presenterar rapporten Aktivera samhället mot livskvalitetsbrott på ett frukostseminarium anordnat av Stiftelsen Tryggare Sverige och City i Samverkan. Övriga deltagare är stadsutvecklingschefen Helena Olsson (Fastighetsägarna), VD Per Eriksson (City i Samverkan), VD Andrew Spry (Tempest Security) och stadsdelsdirektör Susanna Halldin (Norrmalms stadsdelsförvaltning). Trygghetskommissionen tillsattes av Svensk Försäkring i juni 2017.

Läs mer om seminariet:

https://tryggaresverige.org/aktivera-samhallet?instance_id=11

Läs rapporten Aktivera samhället mot livskvalitetsbrott

Aktivera samhället mot livskvalitetsbrott (pdf)

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Fredrik Reinfeldt intervjuad av Aftonbladet – Så ska kriminella gängen knäckas

Trygghetskommissionens ordförande Fredrik Reinfeldt blev intervjuad av Aftonbladet kring gängkriminalitet. Läs artikeln här: https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/xRv9dB/reinfeldts-nya-losning-sa-ska-kriminella-gangen-knackas

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Trygghetskommissionens seminarium i Almedalen 2018

Hur ökar vi tryggheten i utsatta områden?

Trygghetskommissionen har nyligen i en första rapport lämnat konkreta förslag på vad som bör göras för att vända trenden med ökad vardagsbrottslighet och ökad otrygghet i samhället. Trygghetskommissionen menar att polisen inte ensam klarar av att bedriva det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete som krävs för att skapa ett tryggare samhälle. Mer kraft behöver läggas på situationell brottsprevention. För detta måste många olika aktörer aktiveras, såväl kommuner och andra offentliga aktörer som privata intressenter, t.ex. fastighetsägare, affärsidkare, försäkringsbransch och ideella krafter. Trygghetskommissionen föreslår en modell kallad ”Affärs- och medborgarplatser” (AMP) inspirerad av det amerikanska konceptet Business Improvement Districts (BID) för att skapa en levande, attraktiv samhällsmiljö där människor vill uppehålla sig och de kriminella krafterna trängs undan.

Medverkande:
  • Fredrik Reinfeldt, Trygghetskommissionen
  • Willy Silberstein, moderator
  • Mats Galvenius, vd, Larmtjanst
  • Per Geijer, Svensk Handel
  • Boel Godner, Södertälje kommun
  • Rikard Silverfur, Fastighetsägarna
  • Manne Gerell, krimonolog, Malmö Universitet
  • Morgan Johansson, justitieminister, Socialdemokraterna
  • Roger Haddad, rättspolitisk talesperson, Liberalerna
  • Ulf Johansson, regionpolischef Stockholm, Polisen

Tid: Onsdagen den 4 juli kl 13.30 -14.35

Plats: Lokal Lojsta, Wisby Congress

Moderator: Willy Silberstein

Almedalsguiden

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Debatt: Så blir de utsatta områdena tryggare

Många svenskar upplever otrygghet när de vistas i offentliga miljöer. Så länge samhället inte arbetar mot samtliga orsaker bakom otryggheten är det inte heller realistiskt att förvänta sig att otryggheten minskar, skriver Trygghetskommissionens ordförande Fredrik Reinfeldt.

Brottsligheten och känslan av otrygghet är en av de frågor som oroar människor allra mest. Sensationella brott och rubriker i all ära, men för människors trygghet har enklare brott, som skadegörelse, klotter och fortkörningar, en underskattad betydelse. Även rena ordningsstörningar ökar otryggheten; stökiga ungdomsgäng i tunnelbanan eller på torget, buskörningar på trottoaren med mera.

Så varför fungerar inte brottsbekämpningen i Sverige för enklare brott och ordningsstörningar? Varför är människor oroliga och känner sig otrygga på allmänna platser? Och viktigast av allt, vad kan vi göra åt detta? Branschorganisationen Svensk Försäkring har tillsatt en Trygghetskommission som jag har fått leda, för att svara på frågan och föreslå åtgärder.

Vår kommission benämner dessa brott och ordningsstörningar som livskvalitetsbrott och konstaterar att merparten av dem är sådana som polisen knappast ägnar sig åt i dag. Så länge samhället inte arbetar mot samtliga orsaker bakom otryggheten är det inte heller realistiskt att förvänta sig att otryggheten minskar.

Trygghetskommissionens två viktigaste slutsatser är att en stor del av dessa livskvalitetsbrott inte åtgärdas eftersom svensk polis prioriterar brott med högt straffvärde och att Sverige under generationer förlitat sin kriminologiska doktrin på social brottsprevention.

I vårt arbete har vi tagit del av forskning och erfarenheter som visar att det går att förändra områden, från platser där medborgarna misströstar och brottsligheten styr, till att börja bygga upp tillit och förtroende så att medborgarna kan återta området för att till slut nå målet; en plats där det är lugnt och tryggt. Nyckeln är att inte bortse från små brott och ordningsstörningar. Om dessa lämnas utan åtgärd, ingen lagar lampor som går sönder eller håller rent från klotter och skadegörelse, drar medborgarna slutsatsen att ingen har kontroll över området. Då växer otryggheten. På små brott följer fler små brott och till sist grövre brottslighet.

Brott kan förhindras genom att arbeta mer genomtänkt med de platser där brott ofta begås, och där höja trösklarna för möjligheten att begå brott. Vårt förslag för att möjliggöra detta är att inrätta särskilda AMP, en Affärs- och Medborgarplats, där det är möjligt över hela landet.

En AMP är en geografiskt avgränsad del av det offentliga rummet, en park, ett torg eller en gata. Där en AMP inrättas ger kommunen mandat och förfoganderätt till själva AMP att sköta och levandegöra den plats som den givits ansvar för.

I förkortningen står A för att bejaka kommersiella drivkrafter och inkludera privata intressenter. De fastighetsägare som omgärdar AMP-ytan ska vara med och finansiera och ta aktiv del i skötseln av platsen, vilket i slutändan leder till högre fastighetsvärden och bättre hyresintäkter. Näringsidkarna är centrala för att öppna butiker som drar till sig kunder och för att människor ska kunna köpa något att äta och dricka.

M står för Medborgare och slår fast allas tillgång till det offentliga rummet. Till denna plats är alla välkomna, utan avgifter och sortering. Ska det bli verklighet ska platsen göras intressant och välkomnande för gammal såväl som ung, män som kvinnor. I ett AMP styr inga skräniga ungdomsgäng eller kriminella över vem som kan komma dit.

P i AMP står för plats, efter det amerikanska placemaking, och handlar om hur man skapar och upprätthåller en plats dit människor vill komma och väljer att stanna kvar. Det är AMP- samarbetet som ansvarar för att platsen ska vara snygg och ren. En så enkel sak som tömda papperskorgar som inte drar till sig råttor är av stor betydelse och kräver engagemang från de som ansvarar för AMP. Det ska finnas anställd personal med ansvar för säkerheten. Människor ska få tillgång till stolar och bord som kan flyttas runt, i stället för de bänkar eller de ibland märkliga designexperiment som i dag ställs ut men inte är anpassade för människors närvaro och umgänge.

På en AMP finns möjlighet att äta och dricka, och det finns tillgång till bemannade toaletter som är så fräscha att de kan användas av både kvinnor och män och därtill av föräldrar med små barn som kan tänka sig att byta blöjor där.

En AMP ska erbjuda aktiviteter för alla som söker sig till platsen. Det ska kontinuerligt följas upp att aktiviteterna är genderbalanserade. AMP ska finnas året om och därför anpassa platsen och aktiviteterna till såväl kalla som varma delar av året. Platsen utformas med välskött växtlighet som anpassas efter årstiderna. När AMP inrättas på flera platser runt om i Sverige kommer brottslighetens strukturer att ge vika, många av de brott och ordningsstörningar som i dag begås kommer att upphöra. Det visar det mest kända exemplet i världen, New York, men också svenska erfarenheter från Gårdsten i Göteborg.

Det vore intressant att som ett första AMP börja med Sergels torg i Stockholm. Det skulle äntligen förvandla denna stenöken och otrygga plats oftast befolkad av narkotikalangare och kriminella till en trygg och behaglig plats att vara på, levande med folk som sitter och äter och samtalar. Där det pågår aktiviteter för kvinnor och män, stora som små och där det alltid är helt och rent. Näringsidkare tillåts erbjuda mat, dryck och shopping till de som väljer att komma dit. Sergels torg kan bli en plats som drar till sig människor, i stället för att se dem skyndsamt passera.

En AMP fungerar i såväl citycentra som i utsatta förorter, även om arbetsmetoden måste anpassas. I utsatta områden betyder fastighetsägarna särskilt mycket, och då ofta de kommunala bostadsföretagen.

Vi föreslår att:

* Försäkringsbranschen tillsammans med andra privata intressenter samt ett par offentliga institutioner i form av en pilotkommun och lämplig statlig myndighet går samman för att inrätta och finansiera ett kunskapscenter. Centret behövs för att stödja och uppmuntra tillkomsten av AMP. Det behövs juridisk kompetens för att utforma mandatet och eventkunskap för att levandegöra AMP-platserna.

* Vi efterlyser pilotkommuner, i utsatta område liksom i city, som räcker upp handen och vill pröva AMP. Många städer i Sverige är centrerade kring stora torg, såsom Kalmar, Borås och Umeå förutom våra tre största städer. Räck upp handen!

* AMP-arbetet måste följas upp med forskning som ger evidens och inser att varje plats där AMP verkar är unik.

Låt medborgarna förfoga över det offentliga rummet genom att göra det attraktivt för dem. Det kommer att leda till minskad brottslighet och färre ordningsstörningar.

Fredrik Reinfeldt, ordförande, Trygghetskommissionen, före detta statsminister

Dagens Industri debatt 28 juni 2018

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Fredrik Reinfeldt besökte Järvaveckan

Järvaveckan 2

Fredrik Reinfeldt besökte Politikerveckan i Järva och presenterade slutsatser av Trygghetskommissionens rapport.

https://www.tv4play.se/program/nyheterna/10018038

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Aktivera samhället mot livskvalitetsbrott

Trygghetskommissionen presenterar idag en första rapport som fokuserar på den brottslighet som är mest utbredd i samhället och därför också påverkar flest människor i vardagen. Dessa brott kan orsaka otrygghet, varför Trygghets­kommissionen benämner dem livskvalitetsbrott. I rapporten konstateras att fler poliser inte är den enda lösningen för att komma till rätta med problemen. Andra, hittills outnyttjade, samhällsaktörer kan aktiveras för att bidra i trygghetsarbetet. Trygghets­kommissionen föreslår att en så kallad AMP-modell införs. AMP står för Affärs- och medborgarplats. Modellen syftar till att skapa säkra och trygga platser i samhället. En sådan modell har hittills inte prövats i Sverige och därför föreslås att ett kunskapscentrum inrättas för att få igång AMP-arbetet och driva det framåt.

Trygghetskommissionen tillsattes av branschorganisationen Svensk Försäkring i juni 2017 för att brottsbekämpningen till stora delar inte fungerar i samhället och otryggheten ökar. Trygghetskommissionen konstaterar att samhället står inför stora utmaningar.

— Brottsrelaterad trygghet är en av samhällets viktigaste frågor, och behovet av nya perspektiv är stort, säger Fredrik Reinfeldt, ordförande i Trygghetskommissionen.

Trygghetskommissionen har tagit intryck av det internationella begreppet Quality-of-Life Crimes eller livskvalitetsbrott. Begreppet omfattar brott och ordningsstörningar som gör att människor känner otrygghet i sin vardag och därmed påverkas livskvaliteten. Kommissionen definierar även begreppen säkerhet och trygghet enligt följande.

Säkerhet är individens eller någon närståendes faktiska risk att utsättas för brott och ordningsstörningar. Trygghet är individens upplevelse av sin egen eller närståendes säkerhet. 

Trygghetskommissionens bedömning är att de mest adekvata och effektiva åtgärderna för att skapa ökad säkerhet och trygghet i samhället behöver ta sin utgångspunkt i ett brett och övergripande perspektiv.

— I samhället finns en rad aktörer som idag är relativt outnyttjade i det trygghetsskapande arbetet, men som har stor potential att bidra till att öka tryggheten där människor bor och verkar, säger Fredrik Reinfeldt.

Vid sidan av polisen är de viktigaste aktörerna att aktivera i detta arbete kommuner, fastighetsägare, säkerhetsbransch, näringsidkare, försäkrings­bransch samt akademi och ideella krafter.

Trygghetskommissionen konstaterar i rapporten att det brottsförebyggande arbetet i Sverige under årtionden fokuserat på så kallad social brottsprevention, vilket innebär att fokus har legat på gärningspersonerna. Kommissionen menar att det också är viktigt att ta intryck av den så kallade situationella brottspreventionen, som lägger vikt vid själva brottstillfället och försöker ta bort förutsättningarna för att brott ska kunna begås.

Trygghetskommissionen föreslår i sin rapport att det införs en så kallad AMP-modell i Sverige. AMP är en förkortning av Affärs- och medborgarplats och modellen är inspirerad av BID(Business Improvement District)-modellen, men anpassad till svenska förhållanden. Den bygger på att de aktörer som finns i ett område tar ett gemensamt ansvar för området i fråga för att minska brottstillfällena och skapa en säker och trygg miljö. Med begreppet affär framhålls att det är nödvändigt att ha med kommersiella krafter i arbetet för att skapa en levande och attraktiv plats. Med begreppet medborgare framhålls att det är fråga om att skapa en offentlig plats som är tillgänglig för alla. Med plats framhålls att själva utformningen av platsen är avgörande för att skapa en levande och attraktiv miljö där människor vill uppehålla sig.

— Tankegångarna kring den här typen av samarbete mellan olika offentliga och privata aktörer om en särskild plats är förhållandevis nya i Sverige, säger Fredrik Reinfeldt. För att ett framgångsrikt resultat ska uppnås, dvs ökad säkerhet och trygghet, krävs ett långsiktigt och uthålligt arbete.

Trygghetskommissionen föreslår att ett kunskapscentrum inrättas för att få igång ett AMP-arbete. Kunskapscentrumet ska ha i uppgift att samla den evidensbaserade forskning och erfarenhetsbaserade kunskap som finns nationellt och internationellt om dessa typer av långsiktiga samverkansarbeten. Kunskapscentrumet ska vidare ta fram sådan kunskap för svenska förhållanden. Centrumet ska också ge stöd och råd till lokala aktörer som vill inleda ett AMP-arbete.

Trygghetskommissionens rapport

Beställ tryckt version från info@trygghetskommissionen.se

Trygghetskommissionens sammansättning:

Fredrik Reinfeldt (ordförande)

Patrick Bergander, Group CEO Codan Trygg-Hansa

Annika Brändström, vd för SSF Svenska Stöldskyddsföreningen

Per-Erik Ebbeståhl, trygghets- och säkerhetsdirektör för Malmö Stad

Lars Korsell, jur.dr. och gästforskare vid Högskolan Dalarna

Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige

Christer Nordström, f.d. poliskommissarie

Nalin Pekgul, sjuksköterska och tidigare riksdagsledamot

Fredrik Van Kesbeeck Andersson, jur.dr. och rådman (sekreterare)

 

Presskontakt: Joacim Londér, 08-522 785 18, joacim.londer@trygghetskommissionen.se

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Pressinbjudan: Fredrik Reinfeldt, Trygghetskommissionens ordförande, presenterar kommissionens första rapport

Trygghetskommissionen tillsattes i juni 2017 på initiativ av branschorganisationen Svensk Försäkring med uppgift att belysa utvecklingen av den anmälda vardagsbrottsligheten och den brottsrelaterade otryggheten samt lägga fram åtgärdsförslag för att bryta den negativa utvecklingen.

Välkommen till pressträff där Trygghetskommissionen presenterar sin första rapport som behandlar den brottsrelaterade otryggheten och problemen kring utsatta områden samt ger konkreta förslag på hur säkerhet och trygghet ska kunna öka i människors vardag.

Vid presskonferensen medverkar Fredrik Reinfeldt, ordförande Trygghetskommissionen, och Christina Lindenius, vd Svensk Försäkring.

 

Tid: Torsdagen den 7 juni kl. 10.00

Plats: Karlavägen 108, 6 tr, Stockholm
Anmäl gärna deltagande till:

Joacim Londér, Trygghetskommissionen

Telefon: 08-522 785 18

E-post: joacim.londer@trygghetskommissionen.se

 

Trygghetskommissionen tillsattes i juni 2017 på initiativ av Svensk Försäkring. Bakgrunden var den allt sämre brottsutvecklingen och den växande otryggheten i samhället. Kommissionen fick i uppgift att belysa utvecklingen av den anmälda vardagsbrottsligheten och den brottsrelaterade otryggheten samt lägga fram åtgärdsförslag för att bryta den negativa utvecklingen. I fråga om vardagsbrottsligheten lyfte Svensk Försäkring fram tre trender som särskilt problematiska; situationen i de områden som polisen identifierat som utsatta, de brott som begås av välorganiserade internationella stöldligor och den kraftiga ökningen av antalet bedrägeribrott. Kommissionen ska även belysa vilka möjligheter försäkringsbranschen har att bidra till att öka tryggheten i samhället. I denna första rapport behandlas vardagsbrottsligheten, den brottsrelaterade otryggheten och problemen kring utsatta områden. Övriga frågor behandlas i kommissionens andra rapport som kommer att publiceras i december 2018.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar