Trygghetskommissionen bjöd in till ett seminarium under rubriken ”Otryggheten ökar – hur vänder vi utvecklingen?”. Medverkade gjorde kommissionens ordförande Fredrik Reinfeldt, Thomas Hvitfeldt, Brå, Håkan Wall, NOA, Greta Berg, SKL, Rikard Silverfur, Fastighetsägarna, Per Geijer, Svensk handel, Torbjörn Ferndahl, SäkerhetsBranschen, Mats Galvenius, Larmtjänst och Svensk Försäkring.

Per Geijer, säkerhetschef, Svensk Handel

Den Nationella trygghetsundersökningen visar att otryggheten ökar. Med anledning av det bjöd Trygghetskommissionen inte till en diskussion om hur det trygghetsskapande arbetet kan utvecklas och bedrivas på ett brett plan i samhället. Seminariet hölls den 30 januari och leddes av moderator Willy Silberstein och kan ses i sin helhet här: Trygghetskommissionen seminarium 30 januari.

Seminariet inleddes av Trygghetskommissionens ordförande Fredrik Reinfeldt som konstaterade att trygghetsfrågan för närvarande dominerar samhällsdebatten. I Trygghetskommissionens uppdrag ligger att studera s.k. vardagsbrottslighet som drabbar allmänheten och den otrygghet som detta skapar. Fredrik Reinfeldt tydliggjorde att uppdraget även innebär att titta på vilka andra samhällsaktörer förutom polisen som kan tänkas bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten.

Thomas Hvitfeldt enhetschef, Enheten för statistiska undersökningar, Brå, reflekterade över de senaste resultaten från NTU som visar på ökad otrygghet generellt och hög ökad oro bland kvinnor vad gäller vardagsbrottslighet. När det gäller misshandel, stöld och skadegörelse visar undersökningar att den allmänna oron har ökat sedan 2014, med en kraftig uppgång från 2015.

Håkan Wall, polismästare/enhetschef, NOA, Polismyndigheten, fortsatte seminariet med att redogöra för polisens arbete i landets 61 utsatta områden. Hösten 2017 inleddes ett intensivt arbete med att upprätta individuella handlingsplaner för områdena och skapa lokala lägesbilder. Insatserna mot dessa områden är bland det viktigaste polisen gör just nu.

Greta Berg, expert, Trygghet & Säkerhet, SKL, redogjorde för kommunernas situation där många funktioner kan bidra till brottsförebyggande arbete och ökad trygghet. Utmaningarna är dock ofta att dessa verksamheter inte har ett brottsförebyggande uppdrag vilket gör att kommunerna är beroende av polisen. Efter polisens omorganisation försvann de lokala polisstyrelserna, vilket gör det svårt för kommunen att påverka polisens verksamhet och prioriteringar. Enda sättet att göra det idag är genom en mer informell samverkan vilket förvisso finns på vissa håll, men den behöver stärkas ytterligare.

Rikard Silverfur, näringspolitisk expert, Fastighetsägarna, berättade om deras medlemsundersökning som visade att de flesta upplever att otryggheten ökar. Som representant för fastighetsägarna betonade Rikard vikten av att ha ett levande område, även på kvällar, med aktiviteter som skapar gemenskap och god lokalkännedom bland de som arbetar där. Trygghet hamnar alltid i topp i mätningar kring vad som gör ett bostadsområde attraktivt.

Per Geijer, säkerhetschef, Svensk handel, konstaterade att trygghet har blivit den absolut viktigaste frågan bland deras medlemmar. Sedan 2014 har uppgången av stölder i butiker varit markant och uppgivenheten bland butiksägarna bara växer med handlare som slutat polisanmäla då inga konsekvenser av brotten sker utan ärendena blir nedlagda. Stölder i handeln uppgår till 6 miljarder kronor per år. Branschen investerar 11 miljarder per år i säkerhetsarbete. Per Geijer betonade vikten av att rikta insatser mot den breda vardagsbrottsligheten som ofta leder in till grov brottslighet. Krav på fler synliga poliser på gator och torg, mer brottsförebyggande arbete och högre krav på polisen var andra insatser som Per Geijer efterlyste.

Torbjörn Ferndahl, vd, SäkerhetsBranschen, betonade betydelsen av att det offentliga och privata måste samverka mera. Fungerande skola och bra boendemiljö är proaktiva fundament för ett fungerande samhälle. På kort sikt måste polisen ta ett tydligt huvudansvar för det brottsförebyggande arbetet. Goda lokala exempel där handlare, bevakningsbolag, socialtjänst m.fl. samverkar finns menade Torbjörn Ferndahl, men betonade att det bygger på frivillighet och lokala eldsjälar. Något som inte fungerar överallt.

Mats Galvenius, vd Larmtjänst och vice vd Svensk Försäkring, var sist ut att tala och tog upp oron över vardagsbrottsligheten, särskilt gängkriminalitet i utsatta områden, men belyste även internationella stöldligor och bedrägerier som ökar för varje år. Försäkringsbranschen gör mycket för att motverka brott – t.ex. gör riskanalyser och ger råd i frågorna, för att hjälpa kunder att inte utsättas för brott. Mats Galvenius betonade vikten av att komma tillrätta med gängkriminaliteten. Gängen vill försöka dominera områden och på så sätt kontrollera narkotikahandel och annan kriminalitet. Till denna typ av grov brottslighet kommer då också s.k. vardagsbrottslighet som rån, stöld, misshandel och hot. Strategin från samhällets sida bör vara att ta tillbaka kontrollen i området med synlig polis, ordningsvakter och andra samhällsaktörer. Då förhindrar man de kriminella nätverken och dessas nyrekrytering samt signalerar att lag och ordning råder med konsekvenser för de som väljer att ställa sig utanför samhället.

– Om lag och ordning upprätthålls kan försäkring fortfarande fungera som produkt, avslutade Mats Galvenius.

Seminariet avslutades med en paneldiskussion med samtliga talare som i stort var överens om att bättre strukturerad samverkan bland samhällets aktörer är ett måste för att vända den negativa utvecklingen. Nya verktyg behövs även för att hantera det växande problemet med välorganiserade utländska stöldligor som står för enorma skadekostnader och samtidigt låg risk att få ta konsekvenserna av sin brottslighet. Skärpt lagstiftning i form av mer adekvata påföljder kan innebära både en minskning av brotten, men även att yrkeskriminella nätverk slås sönder med en minskad nyrekrytering som följd.