Aktivera samhället mot livskvalitetsbrott

Trygghetskommissionen presenterar idag en första rapport som fokuserar på den brottslighet som är mest utbredd i samhället och därför också påverkar flest människor i vardagen. Dessa brott kan orsaka otrygghet, varför Trygghets­kommissionen benämner dem livskvalitetsbrott. I rapporten konstateras att fler poliser inte är den enda lösningen för att komma till rätta med problemen. Andra, hittills outnyttjade, samhällsaktörer kan aktiveras för att bidra i trygghetsarbetet. Trygghets­kommissionen föreslår att en så kallad AMP-modell införs. AMP står för Affärs- och medborgarplats. Modellen syftar till att skapa säkra och trygga platser i samhället. En sådan modell har hittills inte prövats i Sverige och därför föreslås att ett kunskapscentrum inrättas för att få igång AMP-arbetet och driva det framåt.

Trygghetskommissionen tillsattes av branschorganisationen Svensk Försäkring i juni 2017 för att brottsbekämpningen till stora delar inte fungerar i samhället och otryggheten ökar. Trygghetskommissionen konstaterar att samhället står inför stora utmaningar.

— Brottsrelaterad trygghet är en av samhällets viktigaste frågor, och behovet av nya perspektiv är stort, säger Fredrik Reinfeldt, ordförande i Trygghetskommissionen.

Trygghetskommissionen har tagit intryck av det internationella begreppet Quality-of-Life Crimes eller livskvalitetsbrott. Begreppet omfattar brott och ordningsstörningar som gör att människor känner otrygghet i sin vardag och därmed påverkas livskvaliteten. Kommissionen definierar även begreppen säkerhet och trygghet enligt följande.

Säkerhet är individens eller någon närståendes faktiska risk att utsättas för brott och ordningsstörningar. Trygghet är individens upplevelse av sin egen eller närståendes säkerhet. 

Trygghetskommissionens bedömning är att de mest adekvata och effektiva åtgärderna för att skapa ökad säkerhet och trygghet i samhället behöver ta sin utgångspunkt i ett brett och övergripande perspektiv.

— I samhället finns en rad aktörer som idag är relativt outnyttjade i det trygghetsskapande arbetet, men som har stor potential att bidra till att öka tryggheten där människor bor och verkar, säger Fredrik Reinfeldt.

Vid sidan av polisen är de viktigaste aktörerna att aktivera i detta arbete kommuner, fastighetsägare, säkerhetsbransch, näringsidkare, försäkrings­bransch samt akademi och ideella krafter.

Trygghetskommissionen konstaterar i rapporten att det brottsförebyggande arbetet i Sverige under årtionden fokuserat på så kallad social brottsprevention, vilket innebär att fokus har legat på gärningspersonerna. Kommissionen menar att det också är viktigt att ta intryck av den så kallade situationella brottspreventionen, som lägger vikt vid själva brottstillfället och försöker ta bort förutsättningarna för att brott ska kunna begås.

Trygghetskommissionen föreslår i sin rapport att det införs en så kallad AMP-modell i Sverige. AMP är en förkortning av Affärs- och medborgarplats och modellen är inspirerad av BID(Business Improvement District)-modellen, men anpassad till svenska förhållanden. Den bygger på att de aktörer som finns i ett område tar ett gemensamt ansvar för området i fråga för att minska brottstillfällena och skapa en säker och trygg miljö. Med begreppet affär framhålls att det är nödvändigt att ha med kommersiella krafter i arbetet för att skapa en levande och attraktiv plats. Med begreppet medborgare framhålls att det är fråga om att skapa en offentlig plats som är tillgänglig för alla. Med plats framhålls att själva utformningen av platsen är avgörande för att skapa en levande och attraktiv miljö där människor vill uppehålla sig.

— Tankegångarna kring den här typen av samarbete mellan olika offentliga och privata aktörer om en särskild plats är förhållandevis nya i Sverige, säger Fredrik Reinfeldt. För att ett framgångsrikt resultat ska uppnås, dvs ökad säkerhet och trygghet, krävs ett långsiktigt och uthålligt arbete.

Trygghetskommissionen föreslår att ett kunskapscentrum inrättas för att få igång ett AMP-arbete. Kunskapscentrumet ska ha i uppgift att samla den evidensbaserade forskning och erfarenhetsbaserade kunskap som finns nationellt och internationellt om dessa typer av långsiktiga samverkansarbeten. Kunskapscentrumet ska vidare ta fram sådan kunskap för svenska förhållanden. Centrumet ska också ge stöd och råd till lokala aktörer som vill inleda ett AMP-arbete.

Trygghetskommissionens rapport

Beställ tryckt version från info@trygghetskommissionen.se

Trygghetskommissionens sammansättning:

Fredrik Reinfeldt (ordförande)

Patrick Bergander, Group CEO Codan Trygg-Hansa

Annika Brändström, vd för SSF Svenska Stöldskyddsföreningen

Per-Erik Ebbeståhl, trygghets- och säkerhetsdirektör för Malmö Stad

Lars Korsell, jur.dr. och gästforskare vid Högskolan Dalarna

Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige

Christer Nordström, f.d. poliskommissarie

Nalin Pekgul, sjuksköterska och tidigare riksdagsledamot

Fredrik Van Kesbeeck Andersson, jur.dr. och rådman (sekreterare)

 

Presskontakt: Joacim Londér, 08-522 785 18, joacim.londer@trygghetskommissionen.se

Det här inlägget postades i Aktiviteter. Bokmärk permalänken.