Aktivera samhället mot livskvalitetsbrott

Trygghetskommissionen presenterar idag en första rapport som fokuserar på den brottslighet som är mest utbredd i samhället och därför också påverkar flest människor i vardagen. Dessa brott kan orsaka otrygghet, varför Trygghets­kommissionen benämner dem livskvalitetsbrott. I rapporten konstateras att fler poliser inte är den enda lösningen för att komma till rätta med problemen. Andra, hittills outnyttjade, samhällsaktörer kan aktiveras för att bidra i trygghetsarbetet. Trygghets­kommissionen föreslår att en så kallad AMP-modell införs. AMP står för Affärs- och medborgarplats. Modellen syftar till att skapa säkra och trygga platser i samhället. En sådan modell har hittills inte prövats i Sverige och därför föreslås att ett kunskapscentrum inrättas för att få igång AMP-arbetet och driva det framåt.

Trygghetskommissionen tillsattes av branschorganisationen Svensk Försäkring i juni 2017 för att brottsbekämpningen till stora delar inte fungerar i samhället och otryggheten ökar. Trygghetskommissionen konstaterar att samhället står inför stora utmaningar.

— Brottsrelaterad trygghet är en av samhällets viktigaste frågor, och behovet av nya perspektiv är stort, säger Fredrik Reinfeldt, ordförande i Trygghetskommissionen.

Trygghetskommissionen har tagit intryck av det internationella begreppet Quality-of-Life Crimes eller livskvalitetsbrott. Begreppet omfattar brott och ordningsstörningar som gör att människor känner otrygghet i sin vardag och därmed påverkas livskvaliteten. Kommissionen definierar även begreppen säkerhet och trygghet enligt följande.

Säkerhet är individens eller någon närståendes faktiska risk att utsättas för brott och ordningsstörningar. Trygghet är individens upplevelse av sin egen eller närståendes säkerhet. 

Trygghetskommissionens bedömning är att de mest adekvata och effektiva åtgärderna för att skapa ökad säkerhet och trygghet i samhället behöver ta sin utgångspunkt i ett brett och övergripande perspektiv.

— I samhället finns en rad aktörer som idag är relativt outnyttjade i det trygghetsskapande arbetet, men som har stor potential att bidra till att öka tryggheten där människor bor och verkar, säger Fredrik Reinfeldt.

Vid sidan av polisen är de viktigaste aktörerna att aktivera i detta arbete kommuner, fastighetsägare, säkerhetsbransch, näringsidkare, försäkrings­bransch samt akademi och ideella krafter.

Trygghetskommissionen konstaterar i rapporten att det brottsförebyggande arbetet i Sverige under årtionden fokuserat på så kallad social brottsprevention, vilket innebär att fokus har legat på gärningspersonerna. Kommissionen menar att det också är viktigt att ta intryck av den så kallade situationella brottspreventionen, som lägger vikt vid själva brottstillfället och försöker ta bort förutsättningarna för att brott ska kunna begås.

Trygghetskommissionen föreslår i sin rapport att det införs en så kallad AMP-modell i Sverige. AMP är en förkortning av Affärs- och medborgarplats och modellen är inspirerad av BID(Business Improvement District)-modellen, men anpassad till svenska förhållanden. Den bygger på att de aktörer som finns i ett område tar ett gemensamt ansvar för området i fråga för att minska brottstillfällena och skapa en säker och trygg miljö. Med begreppet affär framhålls att det är nödvändigt att ha med kommersiella krafter i arbetet för att skapa en levande och attraktiv plats. Med begreppet medborgare framhålls att det är fråga om att skapa en offentlig plats som är tillgänglig för alla. Med plats framhålls att själva utformningen av platsen är avgörande för att skapa en levande och attraktiv miljö där människor vill uppehålla sig.

— Tankegångarna kring den här typen av samarbete mellan olika offentliga och privata aktörer om en särskild plats är förhållandevis nya i Sverige, säger Fredrik Reinfeldt. För att ett framgångsrikt resultat ska uppnås, dvs ökad säkerhet och trygghet, krävs ett långsiktigt och uthålligt arbete.

Trygghetskommissionen föreslår att ett kunskapscentrum inrättas för att få igång ett AMP-arbete. Kunskapscentrumet ska ha i uppgift att samla den evidensbaserade forskning och erfarenhetsbaserade kunskap som finns nationellt och internationellt om dessa typer av långsiktiga samverkansarbeten. Kunskapscentrumet ska vidare ta fram sådan kunskap för svenska förhållanden. Centrumet ska också ge stöd och råd till lokala aktörer som vill inleda ett AMP-arbete.

Trygghetskommissionens rapport

Beställ tryckt version från info@trygghetskommissionen.se

Trygghetskommissionens sammansättning:

Fredrik Reinfeldt (ordförande)

Patrick Bergander, Group CEO Codan Trygg-Hansa

Annika Brändström, vd för SSF Svenska Stöldskyddsföreningen

Per-Erik Ebbeståhl, trygghets- och säkerhetsdirektör för Malmö Stad

Lars Korsell, jur.dr. och gästforskare vid Högskolan Dalarna

Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige

Christer Nordström, f.d. poliskommissarie

Nalin Pekgul, sjuksköterska och tidigare riksdagsledamot

Fredrik Van Kesbeeck Andersson, jur.dr. och rådman (sekreterare)

 

Presskontakt: Joacim Londér, 08-522 785 18, joacim.londer@trygghetskommissionen.se

Publicerat i Uncategorized

Pressinbjudan: Fredrik Reinfeldt, Trygghetskommissionens ordförande, presenterar kommissionens första rapport

Trygghetskommissionen tillsattes i juni 2017 på initiativ av branschorganisationen Svensk Försäkring med uppgift att belysa utvecklingen av den anmälda vardagsbrottsligheten och den brottsrelaterade otryggheten samt lägga fram åtgärdsförslag för att bryta den negativa utvecklingen.

Välkommen till pressträff där Trygghetskommissionen presenterar sin första rapport som behandlar den brottsrelaterade otryggheten och problemen kring utsatta områden samt ger konkreta förslag på hur säkerhet och trygghet ska kunna öka i människors vardag.

Vid presskonferensen medverkar Fredrik Reinfeldt, ordförande Trygghetskommissionen, och Christina Lindenius, vd Svensk Försäkring.

 

Tid: Torsdagen den 7 juni kl. 10.00

Plats: Karlavägen 108, 6 tr, Stockholm
Anmäl gärna deltagande till:

Joacim Londér, Trygghetskommissionen

Telefon: 08-522 785 18

E-post: joacim.londer@trygghetskommissionen.se

 

Trygghetskommissionen tillsattes i juni 2017 på initiativ av Svensk Försäkring. Bakgrunden var den allt sämre brottsutvecklingen och den växande otryggheten i samhället. Kommissionen fick i uppgift att belysa utvecklingen av den anmälda vardagsbrottsligheten och den brottsrelaterade otryggheten samt lägga fram åtgärdsförslag för att bryta den negativa utvecklingen. I fråga om vardagsbrottsligheten lyfte Svensk Försäkring fram tre trender som särskilt problematiska; situationen i de områden som polisen identifierat som utsatta, de brott som begås av välorganiserade internationella stöldligor och den kraftiga ökningen av antalet bedrägeribrott. Kommissionen ska även belysa vilka möjligheter försäkringsbranschen har att bidra till att öka tryggheten i samhället. I denna första rapport behandlas vardagsbrottsligheten, den brottsrelaterade otryggheten och problemen kring utsatta områden. Övriga frågor behandlas i kommissionens andra rapport som kommer att publiceras i december 2018.

Publicerat i Uncategorized

Trygghetskommissionen besökte New York

Under några dagar i februari besökte Trygghetskommissionen New York för att studera deras framgångsrika arbete med minskad brottslighet och ökad trygghet.

3

Patrick Bergander, vd Trygg Hansa, Fredrik Van Kesbeeck Andersson, sekreterare Trygghetskommissionen, Fredrik Reinfeldt, ordförande Trygghetskommissionen

New Yorks framgångsrika arbete för att minska brottsligheten och öka tryggheten har blivit väl känt sedan arbetet startade i början av 1990-talet. Med anledning av detta besökte Trygghetskommissionen New York i februari för att ta del av det framgångsrika arbetet.

Kommissionen inledde med att besöka 34th Street Partnership, i vilken även Bryant Park ingår, som är en av USA:s första så kallade “Business Improvement District” (BID) och bildades redan 1988. Området har därefter förvandlats från ett våldsamt och otryggt område till en attraktiv plats som rymmer både kontorslokaler, shopping, events och besökare från hela världen (www.34thstreet.org, www.bryantpark.org).

Trygghetskommissionen besökte därefter Project for Public Spaces (PPS) som är en ideell organisation som arbetar med att utveckla offentliga platser, vilka är viktiga i byggandet av den trygga staden (www.pps.org).

Under besöket gjorde kommissionen även ett besök på One Police Plaza (New York-polisen) vilket är hjärtat i polisens arbete mot kriminalitet, och fick där en presentation av verksamheten och det brottsförebyggande arbetet.

Times Square Alliance bildades 1992 för att utveckla och förbättra Times Square och dess närområden. Trygghetskommissionen fick en presentation av det arbete som gjorts och görs där.

Professor Maria Haberfeld vid John Jay Collage of Criminal Justice tog emot kommissionen och beskrev erfarenheter och forskning kring polisens och andra aktörers brottsförebyggande verksamhet i New York.

Resan avslutades med ett studiebesök hos Metropolitan Transit Authority (MTA) som har ansvaret för kollektivtrafiknätverket i New York. Där informerades om hur man arbetar brottsförebyggande och trygghetsskapande i kollektivtrafiken i staden. MTA är Nordamerikas största kollektivtrafiknätverk som servar 14.9 miljoner människor (http://www.mta.info).

 

Trygghetskommissionen är tillsatt av branschorganisationen Svensk Försäkring. Under ledning av Fredrik Reinfeldt ska den oberoende expertkommissionen analysera utvecklingen av vardagsbrottsligheten och föreslå åtgärder för att motverka brottslighet och minska otrygghet i samhället.

Publicerat i Uncategorized

Seminarium inom ramen för Trygghetskommissionens arbete

Trygghetskommissionen bjöd in till ett seminarium under rubriken ”Otryggheten ökar – hur vänder vi utvecklingen?”. Medverkade gjorde kommissionens ordförande Fredrik Reinfeldt, Thomas Hvitfeldt, Brå, Håkan Wall, NOA, Greta Berg, SKL, Rikard Silverfur, Fastighetsägarna, Per Geijer, Svensk handel, Torbjörn Ferndahl, SäkerhetsBranschen, Mats Galvenius, Larmtjänst och Svensk Försäkring.

Per Geijer

Per Geijer, säkerhetschef, Svensk Handel

Den Nationella trygghetsundersökningen visar att otryggheten ökar. Med anledning av det bjöd Trygghetskommissionen inte till en diskussion om hur det trygghetsskapande arbetet kan utvecklas och bedrivas på ett brett plan i samhället. Seminariet hölls den 30 januari och leddes av moderator Willy Silberstein och kan ses i sin helhet här: Trygghetskommissionen seminarium 30 januari.

Seminariet inleddes av Trygghetskommissionens ordförande Fredrik Reinfeldt som konstaterade att trygghetsfrågan för närvarande dominerar samhällsdebatten. I Trygghetskommissionens uppdrag ligger att studera s.k. vardagsbrottslighet som drabbar allmänheten och den otrygghet som detta skapar. Fredrik Reinfeldt tydliggjorde att uppdraget även innebär att titta på vilka andra samhällsaktörer förutom polisen som kan tänkas bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten.

Thomas Hvitfeldt enhetschef, Enheten för statistiska undersökningar, Brå, reflekterade över de senaste resultaten från NTU som visar på ökad otrygghet generellt och hög ökad oro bland kvinnor vad gäller vardagsbrottslighet. När det gäller misshandel, stöld och skadegörelse visar undersökningar att den allmänna oron har ökat sedan 2014, med en kraftig uppgång från 2015.

Håkan Wall, polismästare/enhetschef, NOA, Polismyndigheten, fortsatte seminariet med att redogöra för polisens arbete i landets 61 utsatta områden. Hösten 2017 inleddes ett intensivt arbete med att upprätta individuella handlingsplaner för områdena och skapa lokala lägesbilder. Insatserna mot dessa områden är bland det viktigaste polisen gör just nu.

Greta Berg, expert, Trygghet & Säkerhet, SKL, redogjorde för kommunernas situation där många funktioner kan bidra till brottsförebyggande arbete och ökad trygghet. Utmaningarna är dock ofta att dessa verksamheter inte har ett brottsförebyggande uppdrag vilket gör att kommunerna är beroende av polisen. Efter polisens omorganisation försvann de lokala polisstyrelserna, vilket gör det svårt för kommunen att påverka polisens verksamhet och prioriteringar. Enda sättet att göra det idag är genom en mer informell samverkan vilket förvisso finns på vissa håll, men den behöver stärkas ytterligare.

Rikard Silverfur, näringspolitisk expert, Fastighetsägarna, berättade om deras medlemsundersökning som visade att de flesta upplever att otryggheten ökar. Som representant för fastighetsägarna betonade Rikard vikten av att ha ett levande område, även på kvällar, med aktiviteter som skapar gemenskap och god lokalkännedom bland de som arbetar där. Trygghet hamnar alltid i topp i mätningar kring vad som gör ett bostadsområde attraktivt.

Per Geijer, säkerhetschef, Svensk handel, konstaterade att trygghet har blivit den absolut viktigaste frågan bland deras medlemmar. Sedan 2014 har uppgången av stölder i butiker varit markant och uppgivenheten bland butiksägarna bara växer med handlare som slutat polisanmäla då inga konsekvenser av brotten sker utan ärendena blir nedlagda. Stölder i handeln uppgår till 6 miljarder kronor per år. Branschen investerar 11 miljarder per år i säkerhetsarbete. Per Geijer betonade vikten av att rikta insatser mot den breda vardagsbrottsligheten som ofta leder in till grov brottslighet. Krav på fler synliga poliser på gator och torg, mer brottsförebyggande arbete och högre krav på polisen var andra insatser som Per Geijer efterlyste.

Torbjörn Ferndahl, vd, SäkerhetsBranschen, betonade betydelsen av att det offentliga och privata måste samverka mera. Fungerande skola och bra boendemiljö är proaktiva fundament för ett fungerande samhälle. På kort sikt måste polisen ta ett tydligt huvudansvar för det brottsförebyggande arbetet. Goda lokala exempel där handlare, bevakningsbolag, socialtjänst m.fl. samverkar finns menade Torbjörn Ferndahl, men betonade att det bygger på frivillighet och lokala eldsjälar. Något som inte fungerar överallt.

Mats Galvenius, vd Larmtjänst och vice vd Svensk Försäkring, var sist ut att tala och tog upp oron över vardagsbrottsligheten, särskilt gängkriminalitet i utsatta områden, men belyste även internationella stöldligor och bedrägerier som ökar för varje år. Försäkringsbranschen gör mycket för att motverka brott – t.ex. gör riskanalyser och ger råd i frågorna, för att hjälpa kunder att inte utsättas för brott. Mats Galvenius betonade vikten av att komma tillrätta med gängkriminaliteten. Gängen vill försöka dominera områden och på så sätt kontrollera narkotikahandel och annan kriminalitet. Till denna typ av grov brottslighet kommer då också s.k. vardagsbrottslighet som rån, stöld, misshandel och hot. Strategin från samhällets sida bör vara att ta tillbaka kontrollen i området med synlig polis, ordningsvakter och andra samhällsaktörer. Då förhindrar man de kriminella nätverken och dessas nyrekrytering samt signalerar att lag och ordning råder med konsekvenser för de som väljer att ställa sig utanför samhället.

– Om lag och ordning upprätthålls kan försäkring fortfarande fungera som produkt, avslutade Mats Galvenius.

Seminariet avslutades med en paneldiskussion med samtliga talare som i stort var överens om att bättre strukturerad samverkan bland samhällets aktörer är ett måste för att vända den negativa utvecklingen. Nya verktyg behövs även för att hantera det växande problemet med välorganiserade utländska stöldligor som står för enorma skadekostnader och samtidigt låg risk att få ta konsekvenserna av sin brottslighet. Skärpt lagstiftning i form av mer adekvata påföljder kan innebära både en minskning av brotten, men även att yrkeskriminella nätverk slås sönder med en minskad nyrekrytering som följd.

Publicerat i Uncategorized

Trygghetskommissionen mötte företagare i utsatta förorter

Print

Trygghetskommissionen mötte den 11 januari företagare från utsatta förorter runt Järvafältet för att få en uppfattning om hur dessa upplever sin vardag.

För att få en bättre uppfattning om hur företagare i utsatta områden ser på sin situation och uppfattar samhällets förmåga att stävja brott och skapa trygghet träffade Trygghetskommissionen den 11 januari företagare som är verksamma i områdena kring Järvafältet. Från kommissionens sida deltog förutom ordförande Fredrik Reinfeldt även ledamoten Nalin Pekgul och sekreteraren Fredrik Andersson.

– Vi strävar efter att få en så bred bild som möjligt av problematiken med brottslighet och otrygghet. Här fyller självklart de lokala företagen i utsatta områden en viktig funktion genom att dela med sig av sina erfarenheter av att driva verksamhet där. Vi fick med oss flera förslag på åtgärder och insatser för att vända utvecklingen. Detta är värdefullt i vårt fortsatta arbete, säger ordförande Fredrik Reinfeldt.

Tensta företagarförening, representerad av ordförande Hossein Alfak, menar att det lokala näringslivet måste känna trygghet och få stöd från samhället för att kunna bedriva och utveckla näringsverksamhet i utsatta områden.

 

Trygghetskommissionen är tillsatt av branschorganisationen Svensk Försäkring. Under ledning av Fredrik Reinfeldt ska den oberoende expertkommissionen bl.a. föreslå åtgärder för att motverka brottslighet och minska otrygghet i samhället. Senast den 1 juni 2018 ska kommissionen redovisa uppdraget i form av en slutrapport.

Publicerat i Uncategorized

Trygghetskommissionen inspirerades av Gårdsten

Fredrik och Michael_mindre

Trygghetskommissionen fortsätter sitt arbete med att inhämta goda exempel på hur kommuner, organisationer och andra lokala aktörer verkar i brottsutsatta områden. Den 6 november besökte kommissionen Gårdsten och Gårdstensbostäder i Angered för att ta del av deras arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet.

Vid besöket fick kommissionens ledamöter en redovisning av hur Gårdstensbostäder lyckats skapa en positiv utveckling i Gårdsten med uppdraget att inte bara förvalta fastigheterna, utan också utveckla och förnya stadsdelen i nära samarbete med de boende.

Gårdstensbostäder har lyckats skapa en positiv utveckling i området sedan bolaget bildades för 20 år sedan och har idag stor efterfrågan på sina bostäder. 1997 räknades Gårdsten vara ett av Sveriges sex mest nergångna bostadsområden. Antalet anmälda brott låg långt över genomsnittet och 1 000 lägenheter stod tomma med hög omsättning av lägenhetsbeståndet. Idag är läget det omvända med halverad brottsstatistik och i snitt 1 000 sökande till varje lägenhet.

Fredrik Reinfeldt är väldigt positiv till det arbete som görs i Gårdsten och tycker det finns anledning att dra lärdom av de viktiga resultat som uppnåtts i stadsdelen för att minska brottsligheten och skapa ökad trygghet.

Mycket har gjorts på ett bra sätt i Gårdsten. Man arbetar långsiktigt och har ett bra samarbete mellan fastighetsägare, föreningsliv och företag där inte minst Trygghetsgruppen i området har en viktig uppgift.

Trygghetsgruppen i Gårdsten startades 2002 och har som uppgift att samverka med medborgare, arrangera sociala aktiviteter och ha en ständig dialog med hyresgäster om vad som kan förbättras i området.

Man har åstadkommit en väldigt fin vändning här i Gårdsten genom ett långsiktigt samverkansarbete. Det finns mycket vi tar med oss härifrån i vårt fortsatta arbete, menar Fredrik Reinfeldt.

Trygghetskommisionen_promenad_mindre

Publicerat i Uncategorized

Trygghetskommissionen besökte Norrtälje

TK_171009_09

Foto: Björn Olsén TiNK

Trygghetskommissionen besökte Norrtälje kommun och tog del av kommunens trygghetsarbete.

Måndagen den 9 oktober besökte Trygghetskommissionen Norrtälje kommun för att ta del av hur kommunen bedriver sitt trygghetsarbete. Kommissionen, som togs emot av representanter från Norrtälje kommun samt polisen, informerades om hur kommunen arbetar med projektet ”Trygg i Norrtälje kommun”. Projektet som väckt nationellt intresse är en strategisk och övergripande samverkan mellan kommunen, polisen, föreningar, företag, myndigheter, kyrkor och samfund, som syftar till att genom samverkan skapa ett tryggare samhälle för alla invånare.

– Genom att identifiera platser och situationer som är otrygga och därefter rikta resurser mot dessa har Norrtälje fått goda resultat, säger Fredrik Reinfeldt och nämner Walkabouten* på skolavslutningarna som ett bra exempel för att stävja ungdomsfylla.

– Samhällsdebatten fokuseras ofta kring polisen och deras resurser samtidigt som Norrtälje visar att just samverkan mellan olika samhällsaktörer kan ge stora effekter.

”Trygg i Norrtälje kommun” innefattar bland annat det gemensamma arbetet med Trygg skola samt Norrtälje kommuns långsiktiga planer för att bygga hållbara bostäder för alla enligt konceptet Bo Tryggt. Gemensamt för dessa är att de bygger på långsiktiga mål samt gemensam struktur och gemensamma plattformar.

Trygghetskommissionen är tillsatt av branschorganisationen Svensk Försäkring. Under ledning av Fredrik Reinfeldt ska den oberoende expertkommissionen analysera utvecklingen av vardagsbrottsligheten och föreslå åtgärder för att motverka brottslighet och minska otrygghet i samhället. Senast den 1 juni 2018 ska kommissionen redovisa uppdraget i form av en slutrapport.

* Varje år arrangerar Norrtälje kommun en tipspromenad i samband med skolavslutningskvällen – Walkabouten

 

Publicerat i Uncategorized